{"id":132,"date":"2020-03-03T21:07:37","date_gmt":"2020-03-03T20:07:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.hanaforlaget.se\/sv\/?p=132"},"modified":"2020-03-03T21:07:37","modified_gmt":"2020-03-03T20:07:37","slug":"invandrare-och-brottslighet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hanaforlaget.se\/sv\/invandrare-och-brottslighet\/","title":{"rendered":"Invandrare och brottslighet"},"content":{"rendered":"<p><strong>Ska jag be om urs\u00e4kt f\u00f6r att jag \u00e4r f\u00f6dd utl\u00e4ndskt?<\/strong><\/p>\n<p>De flesta m\u00e4nniskor har sina f\u00f6rdomar, b\u00e5de medvetna och omedvetna. R\u00e4dslan f\u00f6r det fr\u00e4mmande \u00e4r till viss del kopplad till sj\u00e4lvbevarelsen och v\u00e5ra f\u00f6rsvarsmekanismer. Detta rent m\u00e4nskliga drift kan b\u00e4dda f\u00f6r grundl\u00f6sa antaganden och skuldbel\u00e4gganden av fr\u00e4mmande individer och grupper. Ideologiska och politiska r\u00f6relser \u00e4r inte sena med att fiska i detta grumliga vatten och skylla allt el\u00e4nde i samh\u00e4llet p\u00e5 de fr\u00e4mmande elementen, invandrare, som inte riktigt passar in i det mottagande landet. Den senaste tiden blev Stefan L\u00f6ven h\u00e5rt ansatt b\u00e5de inom de egna leden men s\u00e4rskilt fr\u00e5n h\u00f6gerh\u00e5ll n\u00e4r han inte ville koppla en \u00f6kande kriminalitet med migration.<\/p>\n<p>P\u00e5 GP Debatt 6\/12 l\u00e4gger G\u00f6ran Adamsson fram en uppdaterat statistik fr\u00e5n 2005 till 2017 med data fr\u00e5n BR\u00c5 och SCB ang\u00e5ende kriminalitet och migration. Migranter definieras som personer f\u00f6dda av en inrikes och en utrikes f\u00f6r\u00e4lder eller av tv\u00e5 utrikes f\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar och personer f\u00f6dda i utlandet. Utifr\u00e5n detta utg\u00f6r migranter 3,3 miljoner allts\u00e5 33% av befolkningen i Sverige 2017. Adamssons siffor visar att 58% av alla registrerade sk\u00e4ligen misst\u00e4nkta f\u00f6r brott \u00e4r migranter. Han uppger ocks\u00e5 att brottsben\u00e4genheten bland denna grupp har inte \u00f6kat j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare utan skillnaden \u00e4r bara att gruppen utg\u00f6r en st\u00f6rre andel av befolkningen idag \u00e4n den gjorde f\u00f6rr.<\/p>\n<p>Det f\u00f6rsta problemet med Adamssons statistik \u00e4r gruppindelning och brottslighet. Han klumpar ihop en grupp p\u00e5 basis av f\u00f6r\u00e4ldrarnas h\u00e4rkomst som kallas f\u00f6r migranter. I den \u00f6verv\u00e4ldigande majoriteten av l\u00e4nder, \u00e4ven i f\u00f6rtryckarstater, bygger r\u00e4ttsv\u00e4sendet officiellt p\u00e5 individen och dess skyldigheter och r\u00e4ttigheter. Det \u00e4r individer som st\u00e5r till ansvar f\u00f6r ett visst misst\u00e4nkt brott \u00e4ven om flera kan vara misst\u00e4nka f\u00f6r ett brott. Varje individs delaktighet i brottet m\u00e5ste bevisas var f\u00f6r sig.<\/p>\n<p>Vi \u00e4r individer oavsett var vi \u00e4r f\u00f6dda. Adamssons syns\u00e4tt s\u00e4tter en st\u00e4mpel i pannan p\u00e5 individerna utifr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrarnas ursprung. Migranterna och hans statistik bekr\u00e4ftar varandra och d\u00e4refter f\u00e5r migranten den \u00e4rbara uppt\u00e4cktens krona p\u00e5 sitt huvud \u201dben\u00e4gen brottsling\u201d. Siffrorna talar ju sitt entydiga spr\u00e5k enligt Adamssons datainsamling; 58% av alla brottsmisst\u00e4nkta \u00e4r migranter.<\/p>\n<p>Vad finns f\u00f6r sanning i dessa siffror? F\u00f6r enkelhetens skull accepterar vi att 58% av alla registrerade brott i Sverige har beg\u00e5tts av migranter. Eftersom migranter utg\u00f6r 33% av befolkningen f\u00e5r vi en 25% mellanskillnad i brottslighet j\u00e4mf\u00f6rt med den andra gruppen, inf\u00f6dda medborgare. Vad beror denna skillnad p\u00e5 om vi inte har n\u00e5gra inv\u00e4ndningar mot datasamlingen i sig? Jag blir inte ett dugg \u00f6verraskad n\u00e4r Sverigedemokrater dagligen sl\u00e4nger liknande siffror i ansiktet p\u00e5 oss invandrare f\u00f6r att kr\u00e4va stopp f\u00f6r asyls\u00f6kande och migranters \u201dint\u00e5g\u201d i Sverige.<\/p>\n<p>Det problematiska \u00e4r n\u00e4r en docent i sociologi utan n\u00e5gon reflektion bollar med siffor som rasister f\u00f6r l\u00e4nge sedan \u201dbelagt\u201d som sanna i migrationsdebatten. Adamson uppger: \u00a0\u201dom statistiska data underbl\u00e5ser h\u00f6gervindar \u00e4r det inte statistikens fel. Det blir inte mindre sant bara f\u00f6r att vi inte tycker om det.\u201d Det f\u00f6rsta man f\u00f6rv\u00e4ntar sig av en sociolog med hedern i beh\u00e5ll \u00e4r att hen fr\u00e5gar sig vad dessa siffor kan bero p\u00e5. Adamsson l\u00e4mnar denna grundl\u00e4ggande fr\u00e5ga om samh\u00e4lleliga och sociala skeendens orsaker bakom sig. D\u00e4rf\u00f6r blir svaret enligt hans obefintliga analys att migranter har en st\u00f6rre ben\u00e4genhet att beg\u00e5 brott. Brottslighet blir kopplad till migranters gener och beteenden.<\/p>\n<p>M\u00e4nniskan \u00e4r en socialvarelse. Vi lever i ett samh\u00e4lle och \u00e4r omg\u00e4rdade av olika skeenden p\u00e5 olika niv\u00e5er som p\u00e5verkar individen. Att prata om brottslighet utan att titta p\u00e5 brottslingarnas individuella, sociala, ekonomiska, psykologiska och allm\u00e4nt h\u00e4lsom\u00e4ssiga levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r att blunda f\u00f6r grunderna i varf\u00f6r vi m\u00e4nniskors beter oss som vi g\u00f6r.<\/p>\n<p><strong>Misst\u00e4nkligg\u00f6rande av invandrare<\/strong><\/p>\n<p>Ur ett etniskt nationalistiskt perspektiv kommer en icke etnisk svensk aldrig kunna bli svensk. Medborgarskapet kan visserligen sk\u00e4nka invandraren en officiell plats i det nationella registret men som invandrare h\u00f6r man hela tiden till utlandet. Jag tillfr\u00e5gas fortfarande inte bara i Sverige utan \u00e4ven n\u00e4r jag reser utanf\u00f6r Sverige var jag \u201dursprungligen\u201d kommer ifr\u00e5n. Hur m\u00e5nga generationer m\u00e5ste historien fortl\u00f6pa innan invandraren ska r\u00e4kans som svensk? Hur m\u00e5nga rena etniska svenskar finns i Sverige efter alla de historiska migrant str\u00f6mmar som l\u00f6pt genom Sveas rike sedan 500 \u00e5r tillbaka? Vilka \u00e4r svenskar och vilka \u00e4r migranter? Vad skiljer dessa m\u00e4nniskor fr\u00e5n varandra f\u00f6rutom levnadsf\u00f6rh\u00e5llandena i stort och individuella egenheter? Ingenting alls.<\/p>\n<p><strong>D\u00f6md p\u00e5 f\u00f6rhand<\/strong><\/p>\n<p>I dagens samh\u00e4llsklimat tillh\u00f6r invandraren det fr\u00e4mmande elementet som per automatik \u00e4r misst\u00e4nkt eftersom hen f\u00f6rmodas ha en annan kultur och andra normer och v\u00e4rderingar som inte \u00e4r likt inf\u00f6dingarna. Adamssons statistik g\u00e4ller alla registrerade f\u00f6r \u201dsk\u00e4ligen misst\u00e4nkta f\u00f6r brott\u201d. Det handlar allts\u00e5 om individer som \u00e4r misst\u00e4nkta brottslingar. Det \u00e4r folk som inte har blivit d\u00f6mda av domstolen. \u00c4r det inte konstigt att man drar s\u00e5 stora slutsatser f\u00f6r en s\u00e5 stor och total icke homogen grupp som migranter? Adamsson f\u00f6rbiser det faktum att invandrare \u00e4r redan misst\u00e4nkliggjorda i samh\u00e4llet vilket p\u00e5verkar ben\u00e4genheten hos b\u00e5de allm\u00e4nheten, polisen och myndigheter att anm\u00e4la f\u00f6r f\u00f6rmodade brottsliga handlingar. Var finns denna viktiga felmarginal i Adamsson datainsamlingar?<\/p>\n<p><strong>Demografisk karta<\/strong><\/p>\n<p>Den grupp statistiken handlar om, \u00e4r inte en enhetlig grupp. Hur ser den demografiska kartan ut inom den misst\u00e4nkta gruppen? Vad har dessa individer f\u00f6r bakgrund? Vad har de varit med om? Har statisktern och analytikern tittat p\u00e5 de brottsmisst\u00e4nktas levnadsvillkor? Adamsson har definitivt inte gjort det i sin artikel. Det som lyser med sin fr\u00e5nvaro \u00e4r just n\u00e5gra tankar om varf\u00f6r sifforna \u00e4r som de \u00e4r.<\/p>\n<p>Det \u00e4r allm\u00e4n gods att de socioekonomiska f\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r migranter och de inf\u00f6dda skiljer sig p\u00e5 alla fronter. \u00c5r 2018 var arbetsl\u00f6sheten i Sverige 6,3%. Samma siffra f\u00f6r utlandsf\u00f6dda var 18,2 %, allts\u00e5 en mellanskillnad p\u00e5 11,6%. Bostadsl\u00f6shet och tr\u00e5ngboddhet \u00e4r ett annat socialt problem som drabbar utlandsf\u00f6dda dubbelt s\u00e5 h\u00e5rt. Miljonprogramorterna \u00e4r dessa gruppers enda m\u00f6jlighet till en bostad om n\u00e5gon ens blir ledig. Tr\u00e5ngboddheten i de s\u00e5 kallade utsatta storstadsomr\u00e5dena \u00e4r ett sedan m\u00e5nga \u00e5r alarmerande problem. Oh\u00e4lsotalen \u00e4r skr\u00e4mmande h\u00f6ga i dessa orter. 2017 var Angereds oh\u00e4lsotal 39,9 medan Centrums stadsdel hade 16,6. Medellivsl\u00e4ngden var \u00f6ver 11 \u00e5r l\u00e4gre i Angered j\u00e4mf\u00f6rt med Saltholmen i G\u00f6teborg. G\u00f6teborgs J\u00e4mlikhets rapporten 2017 visar att 34% av de arbetande utlandsf\u00f6dda \u00e4r fattiga medan siffran f\u00f6r hela G\u00f6teborg \u00e4r 16%. Skillnaderna i utbildning \u00e4r lika skr\u00e4mmande, I Angered \u00e4r andelen h\u00f6gskoleutbildade \u00e4r 12% men 47% f\u00f6r befolkningen p\u00e5 Stora Sigfridsplan. Medel\u00e5rsinkomsten i Angered \u00e4r n\u00e4stan tre g\u00e5nger l\u00e4gre j\u00e4mf\u00f6rt med L\u00e5ngared i G\u00f6teborg. Det h\u00e4r \u00e4r ocks\u00e5 siffror som talar sitt tydliga spr\u00e5k om djupa klassklyftor. Hur kan man redovisa siffor f\u00f6r brottsstatisk och k\u00f6ra \u00f6ver dessa s\u00e5 uppenbara skillnader i m\u00e4nniskornas levnadsvillkor och endast komma ih\u00e5g de brottsmisst\u00e4nktas utl\u00e4nningskap?<\/p>\n<p><strong>Parallella samh\u00e4llen och g\u00e4ngv\u00e5ld <\/strong><\/p>\n<p>Jag blir inte s\u00e4rskilt f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver siffran p\u00e5 att 73% av de brottsmisst\u00e4nkta f\u00f6r \u201dmord, dr\u00e5p och misshandel med d\u00f6dlig utg\u00e5ng\u201d \u00e4r migranter. I denna siffra \u00e5terfinns givetvis g\u00e4ngkriminaliteten. Vad har detta fenomen med dessa g\u00e4ngs invandrartillh\u00f6righet? Svaret beror givetvis p\u00e5 om man tilldelar samh\u00e4llet och de socioekonomiska f\u00f6rh\u00e5llandena n\u00e5gon roll i individers livslinje och livsval eller inte. I m\u00e5nga invandrart\u00e4ta omr\u00e5den i Sverige har vi redan parallella samh\u00e4llen till f\u00f6ljd av kulturrelativistisk politik och den s\u00e5 kallade m\u00e5ngkulturalismen. Utarmningen av utsatta omr\u00e5den p\u00e5 serviceinr\u00e4ttningar, stora nedsk\u00e4rningar, en n\u00e4stan total etnisk segregation p\u00e5 flera invandrart\u00e4ta orter, stor arbetsl\u00f6shet, bostadsl\u00f6shet, h\u00f6ga oh\u00e4lsotal, bristande utbildning, g\u00f6dning av religi\u00f6sa krafter b\u00e5de genom staten, kommuner och olika utbildningsf\u00f6rbunds f\u00f6rsorg, breder utan tvekan v\u00e4gen f\u00f6r kriminalitet och g\u00e4ngbildningar vilket har p\u00e5mint oss om sin existens inte minst de senaste 5 \u00e5ren med allt h\u00e5rdare sammandrabbningar om narkotikamarknader och maktkrig. Det \u00e4r varken migrantens gener, ben\u00e4genhet till kriminalitet eller hens v\u00e5ldskultur som ligger till grund f\u00f6r g\u00e4ngbildningar, skjutningar och de parallella samh\u00e4llens existens. Orsaken till detta st\u00e5r i politiken och den politiska maktens id\u00e9v\u00e4rld och grundv\u00e4rderingar.<\/p>\n<p>Stefan L\u00f6ven kommer inte bli ih\u00e5gkommen f\u00f6r n\u00e5got extraordin\u00e4rt under sin tid som premi\u00e4rminister. Han har ju bara fortsatt med den politik som har f\u00f6rdjupat klassklyftorna sedan slutet av 1980 talet. Men jag kommer att minnas honom f\u00f6r modet att inte krypa till korset och s\u00e4tta likhetstecken mellan kriminalitet och migration!<\/p>\n<p>Soleyman Ghasemiani<\/p>\n<p>Socionom och f\u00f6rfattare f\u00f6dd i utlandet<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ska jag be om urs\u00e4kt f\u00f6r att jag \u00e4r f\u00f6dd utl\u00e4ndskt? De flesta m\u00e4nniskor har sina f\u00f6rdomar, b\u00e5de medvetna och omedvetna. R\u00e4dslan f\u00f6r det fr\u00e4mmande \u00e4r till viss del kopplad&hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_lmt_disableupdate":"","_lmt_disable":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-132","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-debatt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hanaforlaget.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/132","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/hanaforlaget.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hanaforlaget.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hanaforlaget.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hanaforlaget.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=132"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/hanaforlaget.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/132\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hanaforlaget.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=132"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hanaforlaget.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=132"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hanaforlaget.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=132"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}